Föreningens stadgar
Stadgar för Sverok
Antagna 1988-12-04, ändrade 1989-05-15, 1990-03-24, 1992-04-19, 1993-05-22, 1995-04-08, 1996-03-09, 1997-03-22, totalt reviderade 1999-03-20 samt ändrade 2000-03-26, 2001-03-25, 2002-03-24, 2003-03-09, 2005-03-12, 2006-03-1912, 2007-04-22, 2008-04-27, 2008-11-30, 2009-11-22, 2011-12-03, 2012-12-02, 2013-11-23, 2014-11-30, 2015-12-06, 2016-11-20, 2017-11-26, 2018-11-18, 2019-11-24, 2020-11-26, 2021-11-21, 2022-11-20 och 2023-11-19.
Innehåll
Konstitutionella stadgar
Stadgeändringskompetens
Upplösning
Verksamhetsår
Förening
Distrikt
Riksmöte
Extra riksmöte
Listan över riksmötesombud
Förbundsstyrelsen
Revisorer
Valberedning
Stadgekommentarer
Konstitutionella stadgar
§1 Förbundets namn är Sverok.
§2 Förbundet är en nationell sammanslutning av föreningar.
§3 Förbundets syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet främja spelkulturen, genom att
- stödja medlemsföreningarna i deras arbete med att stärka och sprida spelkulturen
- utbilda medlemsföreningarna inom förbundet i olika avseenden.
- genom påverkansarbete verka för att spelkulturens behov tillgodoses.
- verka för att skapa inkludering och tillgänglighet för alla i spelkulturen
- stimulera samarbetet mellan medlemsföreningar, som arbetar med målsättningar enligt ovanstående punkter.
§4 Förbundet är religiöst och politiskt oberoende.
§5 Förbundet är ideellt.
§6 Förbundet verkar i enlighet med demokratiska principer, där jämlikhet och jämställdhet ingår.
§7 Förbundets huvudsakliga verksamhet bedrivs i medlemsföreningarna.
§8 Förbundets centrala verksamhet ska syfta till att stödja verksamheten som bedrivs i dess medlemsföreningar.
§9 Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i samband med Riksmöte eller extra Riksmöte, gäller mötets tolkning tills klargörande ändring införs. Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå i andra fall än i samband med Riksmöte eller extra Riksmöte gäller Förbundsstyrelsens tolkning tills klargörande ändring införs.
§10 Vid tolkning av denna stadga ska stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) ges överordnad betydelse gentemot varje annan stadgeparagraf.
Stadgeändringskompetens
§11 För ändring av, eller tillägg till, stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) krävs att likalydande beslut antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av två på varandra följande, ordinarie riksmöten. För ändring av, eller tillägg till, varje annan paragraf krävs att förslaget antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av riksmöte.
§12 Ändring av stadgeparagraf, eller tillägg till dessa stadgar, kan endast upptas till behandling av riksmöte om förslag därom uttryckligen angivits i Riksmöteshandlingarna, i form av motion, eller om enhälligt Riksmöte beslutar uppta förslaget.
Upplösning
§13 Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och ska vara Förbundsstyrelsen skriftligen tillhanda senast trettionde (30) april samma år som Riksmötet. Att upplösning ska behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen.
§14 Vid förbundets upplösning ska tillgångar realiseras och skulder betalas, varpå kvarvarande tillgångar ska gå till ett eller flera av riksmötet bestämda ändamål som är i enlighet med förbundets syfte.
§15 Till likvidatorer bör förbundets revisorer väljas. Likvidatorerna genomför likvidationen i samband med förbundets upplösning.
Verksamhetsår
§16 Verksamhetsår för förbundet är kalenderår.
§17 Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i stadgan, verksamhetsår.
Förening
§18 Förening som antagits av förbundsstyrelsen som medlem benämns i denna stadga som medlemsförening. Medlem i medlemsförening är föreningsmedlem.
§19 För att antas som medlemsförening krävs att föreningen har minst tre (3) föreningsmedlemmar och verkar i enlighet med förbundets syfte och godkänner dess stadgar.
§20 Medlemsförening utformar fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar.
§21 Medlemsförening ska på begäran lämna ut de uppgifter som Förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet.
§22 Förbundet har rätt att ta ut en, av riksmötet bestämd, årsavgift av varje medlemsförening.
§23 Medlemsförening ska föra register över sina föreningsmedlemmar och ta ut eventuell medlemsavgift av dessa.
§24 Om en medlemsförening under minst ett (1) års tid varken redovisat verksamhet eller minst tre (3) föreningsmedlemmar, kan den avregistreras.
§25 Medlemsförening som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen. Nästkommande ordinarie riksmöte beslutar om uteslutning av avstängd medlemsförening. Avstängning påverkar inte medlemsförenings stadgereglerade rättigheter i samband med riksmöte.
§26 Föreningsmedlem som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av Förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen kan även upphäva avstängningen så länge Riksmötet inte har bekräftat den. Förening(ar) där föreningsmedlemmen är medlem ska upplysas om en medlem blivit avstängd eller om en avstängning upphört. En avstängd medlem har rätt och ska ges möjlighet att föra sin egen talan i avstängningsärendet och att få det prövat på nästkommande Riksmöte. Avstängd medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills beslut i frågan har fattats. En avstängning från förbundet berör inte individens medlemskap i sin förening.
§27 Avstängning av en föreningsmedlem enligt §26 innebär att medlemmen i fråga inte har rätt eller möjlighet att delta i aktiviteter på förbundsnivå. Medlemmen får inte heller företräda sin förening i ovan nämnda aktiviteter.
§28 Förbundsstyrelsen har rätt att till Riksmötet föreslå att en medlem utesluts ur Sverok. Förening(ar) där föreningsmedlemmen är medlem ska upplysas om att en medlem blivit utesluten. Medlem har rätt och möjlighet att föra sin egen talan i uteslutningsärendet på Riksmötet. Avstängd medlem som accepterar erbjudandet att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills beslut i frågan har fattats. Utesluten medlem får inte vara medlem i en Sverokförening.
§29 Efter förslag från förbundsstyrelsen kan riksmöte, för att hedra personer, utse dem till hedersmedlemmar i förbundet.
§30 En förening kan ansöka om att vara stödförening i Sverok. Förbundsstyrelsen antar stödföreningar. En stödförening kan inte vara medlemsförening i Sverok. En stödförening kan senare ansöka om att återfå sin status som medlemsförening i Sverok genom samma procedur.
§31 Medlemskap i stödförening ger inte medlemskap i Sverok.
Distrikt
§32 Ett distrikt är en ideell förening som företräder Sverok på regional nivå i ett geografiskt område. Förbundsstyrelsen beslutar vilka föreningar som är distrikt inom Sverok, samt vilka upptagningsområden de har. Detta bör ske i samråd med lokala medlemsföreningar.
§33 Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte inom distriktets upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets upptagningsområde som utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess stadgar.
§34 Distriktens syfte är att verka för att Sveroks nationella strategi och verksamhetsplan får genomslag i regionen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar.
§35 Distriktens stadgar får inte innehålla skrivningar som upphäver, förändrar eller motsäger förbundets stadgar. Distrikten ska i sin verksamhet ta hänsyn till och verka i enlighet med Sveroks nationella strategi och verksamhetsplan. Inom denna ram utformar distrikten fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar.
§36 Distriktens styrelser ska lämna de uppgifter som Förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet.
§37 Distrikt som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av Förbundsstyrelsen. Avstängning innebär att distriktet förlorar rätten att företräda Sverok på regional nivå. För att återfå sin status som distrikt inom Sverok ska distriktets styrelse eller revisorer kalla till extra årsmöte så snart som möjligt, dock senast inom två månader. På detta årsmöte ska en ny styrelse väljas. Förbundsstyrelsen prövar efter detta om distriktet ska återfå sin status som distrikt inom Sverok.
Riksmöte
§38 Riksmötet är förbundets högsta beslutande organ.
§39 Ordinarie Riksmöte ska hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer.
§40 Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt:
1. då kallelse med uppgift om tid och plats, samt antalet ombudsplatser, för Riksmötet gått ut till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast 12 veckor före Riksmötet, samt till Riksmötesombud snarast efter att listan över dessa fastställts,
2. då listan över Riksmötesombud fastställts i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan,
3. då Riksmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet.
§41 Riksmöteshandlingarna ska alltid innehålla:
Föreslagen dagordning
Förbundets stadgar
Inkomna motioner
Lista över Riksmötesombud
Praktisk information
Lista på nominerade i stadgemässiga val
§42 Riksmöteshandlingarna bör innehålla:
Verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse och revisionsberättelse för föregående år
Förslag på verksamhetsplan
Förslag på budget
Förslag på medlemsavgifter
Förslag från valberedningen i stadgemässiga val
§43 Jämna år behandlas motioner men inte verksamhetsplan och budget, och följande ärenden ska alltid behandlas:
Mötets öppnande
Fastställande av röstlängd
Mötets beslutsmässighet
Val av minst en mötesordförande
Val av minst en mötessekreterare
Val av minst två (2) justerare
Val av tre (3) rösträknare
Fastställande av mötesordning
Fastställande av dagordning
Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår
Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår
Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår
Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse
Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår
Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår
Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår
Val av förbundsstyrelse
Val av valberedning
Val av revisorer
Fastställande av avgifter
Motioner
Övriga frågor
Mötets avslutande
§44 Udda år behandlas verksamhetsplan och budget, men inte motioner. Följande ärenden ska alltid behandlas:
Mötets öppnande
Fastställande av röstlängd
Mötets beslutsmässighet
Val av minst en mötesordförande
Val av minst en mötessekreterare
Val av minst två (2) justerare
Val av tre (3) rösträknare
Fastställande av mötesordning
Fastställande av dagordning
Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår
Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår
Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår
Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse
Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår
Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår
Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår
Val av förbundsstyrelse
Val av valberedning
Val av revisorer
Fastställande av verksamhetsplan
Motioner antagna föregående år som kräver en andra läsning för att antas
Fastställande av budget
Fastställande av avgifter
Övriga frågor
Mötets avslutande
§45 Varje riksmötesombud eller ersättare för riksmötesombud innehar en (1) röst på riksmöte. Röstning per post eller per fullmakt är inte tillåten.
§46 Inför riksmöte har föreningsmedlemmar, medlemsföreningar, distrikt, förbundsstyrelse, valberedning och revisorer rätt att inkomma med förslag, uttalanden och nomineringar.
§47 Föreningsmedlem har i mån av plats närvarorätt på riksmöte.
§48 Distriktsstyrelsemedlem har yttrande- och närvarorätt på Riksmötet.
§49 Anställd i förbundet och dess distrikt har närvarorätt på Riksmötet.
§50 Person vald i stadgemässiga val på föregående riksmöte där aktuellt val behandlades har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt på riksmöte.
§51 Riksmötesombud och ersättare för riksmötesombud har närvaro-, yttrande-, förslags- samt rösträtt på riksmöte.
§52 Nominerad till stadgemässiga val eller person som för talan för viss motion eller fråga har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i berörda frågor på riksmöte.
§53 Förslag till Riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före Riksmöte jämnt år är motion. Varje annat inkommet förslag till Riksmöte är övrig fråga. Förslag som inkommer under udda årtal tas upp på ordinarie Riksmöte nästa jämna år. Förslagsställare kan begära att ett förslag istället tas upp som övrig fråga under Riksmötet ett udda årtal. Nominering till stadgemässiga val förrättade på Riksmöte från annan än valberedning ska vara förbundsstyrelsen skriftligen tillhanda senast sex (6) veckor före Riksmöte.
§54 Nominerad som inte meddelat Förbundsstyrelsen att de accepterat sin nominering senast sex (6) veckor före Riksmötet är inte längre nominerad.
§55 Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade som accepterat nominering till respektive val. Om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på riksmötet. Ytterligare nomineringar från valberedningen på riksmötet är inte begränsade till de som ingår i valberedningens förslag. Tidigare nominerad som meddelat valberedningen att de inte accepterar sin nominering kan inte senare än sex (6) veckor innan Riksmötet nomineras av annan än valberedningen. Tidigare nominerad som meddelat valberedningen att de inte accepterar sin nominering senast sex (6) veckor innan Riksmötet kan inte heller ändra sitt svar om de inte frågas av valberedningen.
§56 När en kandidat till förtroendeuppdrag i förbundsstyrelsen eller valberedningen accepterar sin nominering, tackar de antingen ja till en ettårig eller tvåårig mandatperiod. Kandidaten kan även stå till förfogande för båda längderna på mandatperiod.
§55 Vid omröstning på Riksmöte fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal genomförs en kort debatt i frågan omröstningen gäller och sedan genomförs en ny omröstning. Om lika röstetal kvarstår efter totalt två omröstningar tillämpas slumpen.
§58 Övriga frågor på riksmöte kräver två tredjedelars (2/3) majoritet för bifall.
Extra riksmöte
§59 Extra riksmöte får endast besluta i de frågor som uttryckligen angivits i kallelsen.
§60 Om förbundsstyrelsen så beslutar eller om revisorerna eller minst en tiondel (1/10) av medlemsföreningarna så kräver, ska extra riksmöte utlysas av förbundsstyrelsen eller revisorer.
§61 Extra riksmöte är beslutsmässigt då kallelse och riksmötesmöteshandlingar utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast fyra (4) veckor före mötet samt till riksmötesombud snarast efter att listan över dessa fastställts, med uppgift om tid och plats, samt antalet ombudsplatser, för det extra riksmötet.
Listan över riksmötesombud
§62 Förbundsstyrelsen ansvarar för att fastställa listan över Riksmötesombud till Ordinarie Riksmöte och Extra Riksmöte. Revisor granskar detta.
§63 Det ska finnas minst 101 ombudsplatser på Riksmötet. Förbundsstyrelsen fastställer antalet senast 12 veckor före Ordinarie Riksmöte och senast 4 veckor före Extra Riksmöte.
§64 Medlemsförening har rätt att anmäla en av sina medlemmar som ombudskandidat för föreningen. Om huvudförening och avdelningar i samma huvudförening anmält olika ombudskandidater räknas bara ombudskandidaten för huvudföreningen. Om huvudföreningen inte anmält en ombudskandidat räknas samtliga ombudskandidater för avdelningarna. En ombudskandidat får inte vara del av Förbundsstyrelsen, förbundets valberedare, förbundets revisor eller dess ersättare, eller anställd vars anställningsvillkor förbjuder den att ställa upp.
§65 Om en förening anmält en ombudskandidat som aldrig tidigare varit ombud på Riksmötet och är ungdom (under 26 år) har föreningen möjlighet att anmäla en till ombudskandidat. Föreningens medlemsantal räknas då till hälften, avrundat neråt, för ordning av kandidater baserat på storlek.
§66 Ombudskandidaten ska anmälas till Sverok senast 6 veckor före Ordinarie Riksmöte och senast 3 veckor före Extra Riksmöte.
§67 Ombudskandidaterna delas upp i två ombudskandidatlistor, lista 1 med alla ombudskandidater som är yngre än 26 år och lista 2 med övriga ombudskandidater. Åldern räknas den 31 december året för Riksmötet. Listorna sorteras i storleksordning efter antal medlemmar i varje ombudskandidats största förening, med den största överst. Vid lika medlemsantal slumpas ordningen. Medlemsantalet i föreningen räknas som antalet unika medlemmar när medlemslistan den 31 december föregående år och medlemslistan året för Riksmötet slagits ihop.
§68 Listan över Riksmötesombud faställs så här:
En ombudskandidat från varje län är garanterad att få en ombudsplats förutsatt att minst en medlem, som är skriven i länet, är anmäld som ombudskandidat. Dessa ombudsplatser fylls från de översta på lista 1 och därefter från de översta på lista 2. Andelen av de kvarvarande ombudsplatserna som sedan fylls från de översta på lista 1 är densamma som andelen medlemmar yngre än 26 år från föregående år, avrundat uppåt. Om det finns tomma ombudsplatser efter detta fylls de på från de översta på lista 2. Om det finns tomma ombudsplatser kvar efter detta fylls de på från de översta på lista 1.
§69 Om ett Riksmötesombud får förhinder får dess förening anmäla en ersättare bland sina medlemmar. Om samma person företräder flera föreningar är det den största av dessa föreningar som kan anmäla ersättare. Vid lika medlemsantal slumpas vilken. Om ombudet är yngre än 26 år måste ersättaren också vara det såvida det inte finns tomma ombudsplatser kvar. Om föreningen tilldelats två ombud och vill anmäla en eller flera ersättare måste föreningen fortfarande ha ett ombud som är ombud på Riksmötet för första gången. För att räknas som ersättare ansvarar föreningen för att anmäla denna till Sverok.
§70 Ombud innehar mandat till det Riksmöte den utses för.
Förbundsstyrelsen
§71 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets centrala verksamhet.
§72 Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholms stad.
§73 Förbundsstyrelsen väljs av Riksmötet. Riksmötet väljer en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och en (1) andre vice förbundsordförande till styrelsen, samt fastslår eventuella arvoden. Därefter väljer Riksmötet minst två (2) och maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen. Alla förtroendevalda i styrelsen har mandatperioder på antingen 1 eller 2 verksamhetsår. Upp till hälften av de ledamöter som väljs på ett enskilt Riksmöte kan väljas till mandatperioder på två år. Förbundsordförande, vice förbundsordförande och andre vice förbundsordförande kan individuellt väljas på antingen 1 eller 2 år, oberoende av övriga förtroendevaldas mandatperioder.
§74 Valbar är den medlem som förklarar sig villig att verka för Sverok syfte såsom uttryckt i dessa stadgar. Styrelsens ledamöter ska uppfylla de krav som ställs på Sverok som insamlingsorganisation. Om det uppdagas under mandatperioden att en ledamot inte uppfyller sådana krav ska den omedelbart avgå.
§75 Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då samtliga styrelsemedlemmar är skriftligen kallade minst en (1) vecka före förbundsstyrelsemötet. För att vara behörigt får inte fler medlemmar vara frånvarande än närvarande och minst och minst tre (3) måste närvara.
§76 Vid omröstning i förbundsstyrelsen fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas förbundsordförandens utslagsröst och om så inte är möjligt slumpen.
§77 Förbundsstyrelsen väljer förbundets firmatecknare.
§78 Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse offentliggörs samtidigt med tillhörande revisionsberättelse.
Revisorer
§79 Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper och handlingar samt upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen ska finnas ett förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för Förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen ska vara medlemmarna tillhanda senast den 30 april efter verksamhetsårets slut.
§80 Riksmötet väljer inför varje verksamhetsår tre revisorer,varav en auktoriserad revisor och två verksamhetsrevisorer att revidera det verksamhetsåret. Till samtliga revisorer väljs varsin personlig ersättare. Revisorerna tillträder vid verksamhetsårets början, och deras mandat sträcker sig till dess att revisionsberättelsen är klar.
§81 Verksamhetsrevisorerna har i uppdrag att löpande under året granska förbundets nationella arbete och att förbundet verkar i enlighet med de av Riksmötet beslutade stadgarna och andra centrala dokument för förbundets verksamhet.
§82 Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget gäller.
Valberedning
§83 Valberedningens uppgift är att ge Riksmötet bästa möjliga förutsättningar att ta ett informerat beslut i förtroendevalen. Detta inkluderar att lägga fram ett komplett förslag på förbundsstyrelse, valberedning och revisorer jämte personliga suppleanter samt förslag på arvoderingar. Förslaget ska finnas Riksmötet skriftligen tillhanda.
§84 Valberedningen väljs av Riksmötet. Valberedningen består av fem till sju (5–7) valberedare. Upp till hälften av de valberedare som väljs på ett Riksmöte kan ges mandatperioder på 2 år.
§85 Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige.
§86 Valberedningen väljer själva sin sammankallande.
Stadgekommentarer
Stadgekommentarer är beslutade tolkningar av stadgar. Riksmöte, förbundsstyrelse och stadgeändringar kan ändra kommentarerna.
1. [Riksmöte 2017] Med yttranderätt på riksmöte menas rätten att debattera frågor. Att sakna yttranderätt på riksmöte innebär inte att personen inte får komma med sakupplysningar och svara på direkta frågor ställda från riksmötet.
2. [Riksmötet 2018] Antal medlemmar under 26 år och totalt antal medlemmar i §66 räknas på samma sätt som förbundets officiella medlemsantal 31 december föregående år.
3. [Ratificerat på förbundsstyrelsemöte 2020-7] Förtroendevalda kan inte vara ombud under sin mandatperiod trots meddelad avgång från sin post.
4. [Ratificerat på förbundsstyrelsemöte 2020-7] Förtroendevalda ersättare kan inte vara ombud trots att de inte tillträtt en ordinarie post.
